13 år – Tonåring och klassrumsstök

Så var jag då tonåring, något som jag verkligen inte längtat efter. Men det var visst inte så farligt i alla fall... Jag tyckte ju om att leka fortfarande... Vår klass blev känd som riktigt stökig i femman och sexan och det var ganska synd om de vikarier som var tvungna att ta oss. Den långa dagbokshistorien nedan är konstigt nog den del ur mina dagböcker som jag tycker är allra roligast att läsa. Riktigt komiskt tycker jag i alla fall att min attityd till det hela är, hur jag verkar se det som att jag är i krig med resten av klassen och hur jag hjältemodigt ser till att återställa ordningen igen.

6 maj 10:51

Hej.

Jaa...

Hm...

eeh...

öh...

alltså...

Jaa...

Nu är man tonåring...

Känns inte så konstigt... Känner mig rätt vanlig. Fick lite mjukdjur och sånt i present. Känns faktiskt kul att leka med dem. Fick en ny dagbok också! Med Nalle puh på. Rätt söt... […]

Hej, det är jag igen.

Hihi! Vem skulle det annars vara? Det är ju bara jag som skriver i den här, vad tänkte jag på egentligen? Jaja...

Idag hade vi världens sämsta vikarie. Det började med att han inte kom klockan 20 över åtta. Så gerd [efternamn] (biträdande rektor) var där ett tag. Hon är skolans strängaste lärare och alla blir rädda när hon ryter till. Hon är även känd eller man kanske ska säja ökänd för sina timmar långa strafftal som genast gör att iallafall jag känner skuldkänslor. (fast jag inte gjort nå't)

Efter en halvtimmes ovanlig tystnad i klassrummet lunkade en egendomlig figur in. Han hade en väldigt ful alldeles för stor hawaiskjorta på sig, stripigt hår och små glasögon. Han var väldigt lång men böjde hela tiden på ryggen och huvudet och gick på ett sånt tungt sätt att man trodde att han när som helst skulle falla ihop och somna. Med sig hade han en sliten, brun portfölj som han släpade på. Han mumlade något som lät som: ”ursäkta... missförstånd... blubberiblubb... eh... årstaskolan”

Gerd samtalade lågt med honom och pekade än på tavlan och än på klassens huvuden som stirrade på den mystiske vikarien. vikarien själv stod med ryggen mot bänkarna och tittade då och då livrädd över axeln på klassens skadeglada ansikten.

När gerd med bestämda steg masherat ut log han ett osäkert leende och blubbade något ohörbart. Men eftersom gerd hade sagt vad vi skulle göra började jag ta upp böckerna.

- Får jag sitta ute i biblioteket, skrek Mica morgonfika och såg på vikarien med en sån blick att han bara fick fram ett kvävt pip och 95% av klassen bokstavligen kastade sig ut genom dörren.

Jag satt kvar.

Mannen lutade sig bak i lärarstolen bakom katedern och såg ut som om han sov. Jag försökte räkna men stördes av ljudet av hårdrock som verkade komma från Robert.

Ånej! Han hade freestyle!

- Hallå, sa jag tyst, Robban där borta har freestyle!

- eeh... ,blubbade vikarien, nä, de' får du inte ha...eh...du, du... lägg ner blubb, blubb, … eh... kanske...

Robert morrade av ilska. Tolga skrattade.

- Vem... skvallrade, morrade Robert.

- Hanna, såklart, sa Tolga och pekade på mig.

- Vad har du att säga till ditt försvar, morrade Robert och gick mot mig medans han såg ut som om han tänkte strypa mig.

- Ljudet stör mig, sa jag i min elakaste besserwisser-ton.

- Ljudet stör mig, skrek Robban skakande av skratt.

Jonte skrattade med. ”En sån pluggis!”

Efter rasten var det ännu värre. Vikarien som hette ”eeh... mm... [delar av ett namn]”... eller nåt sånt mumlade att vi skulle dela upp oss i grupper och redovisa om länder i sydamerika vi skrivit om. Rasmus, Tolga, Richard, Soffan och Janice var i min grupp. ”Perfekt”. (ironiskt) Alla gjorde allt annat än att anteckna. Soffan och Janice hade fått besök av moa och diskuterade och skvallrade flitigt om vilka som skulle sova i samma rum på skolresan. Jonatan och några till for runt, runt i klassrummet med de rullande datastolarna och skrek. Richard läste med sin mörka målbrottsstämma vilket år Venezuela blev självständigt samtidigt som Tolga och Rasmus upprepade orden och årtalen och några rätter på skolmatsedeln i mitt öra. Dessutom skrek de pluggis när jag försökte anteckna och de suddade med mitt suddgummi i min bok. Jag försökte slå dem men de öste ner mina papper på golvet.

Hela tiden sitter vikarien och ser ut som om han sover. Till slut skriker jag åt honom att han ska gå till gerd. Jag lyckades tydligen överösta larmet av ljud för han reste sig långsamt och lunkade bort till mig med ett mumlande jag puttade honom mot dörren och han gick lydigt ut och försvann. När det bara blev ännu värre gick jag själv dit. Richard gick efter mig och försökte hindra mig och protestera. Men jag struntade i honom. Fröknarna har ju sagt att man ska säga till om man blir mobbad. Detta var ett typiskt fall.

När jag kom fram stod han där och blubbade. Jag berättade snabbt och gerd följde med och höll ett av sina längsta strafftal. Jag och Richard fick stanna ute i biblioteket för att jobba klart. Efteråt frågade jag Jenny var hon hade varit hela tiden. Hon sa att hon tagit en bok och läst när det blev oväsen. Ååh! Just typiskt henne. Jaja, så är mina ”kompisar”. Jag hoppas verkligen att dina är bättre. Nåja... Imorgon kommer Carina igen och vi slipper allt blubberiblubb.

12 år – Längtan, svek och tårar

Det blev inget fint slut på sagan om min första kärlek. Vi gled ifrån varandra, något litet bråk urartade och Vivvi slutade efter ett tag i min klass. Som vanligt var det min ”dotter” Nanny (hon som skulle få min dagbok i framtiden) som fick trösta mig när jag var ledsen över något. Och mina känslor av längtan efter någon, en tjej som jag som jag kunde dela mitt liv med, blev en längtan efter just denna Nanny.

[...] Jag måste ju vänta så länge tills jag får träffa dig. Du har ju mig där du är just nu... snyft. Det är orättvist! Jag har ju min mamma men jag älskar dig.
Om jag skulle träffa dig skulle jag först fråga:
1. Om jag är en bra mamma.
2. Vad din pappa heter. (Min man alltså.)
3. Vad du heter.
4. Vad jag jobbar med.
Och massor av annat.
Vi ses. (just nu för dig och i framtiden för mig) /Hanna

[…] Det känns precis som om jag känner dig. Som om du och jag är vänner. Som om du känner mig. Fast det gör du ju... Men det känns som om jag samtidigt som jag skriver hör din tysta röst läsa upp det och ser framför mig dig och mig tillsammans. […] Jag kan känna din hand i min, se dina ögon framför mig. Men jag hör dina tankar: - Det är ju omöjligt att se in i framtiden. ”Löjliga fantasier”! Men jag förstår ju att det är så det är. Jag bara fantiserar för att jag längtar så starkt. Jag längtar tills jag får möta dig.[...]

Vivvi är knäpp. Vivvi är dum hon är elak, en svikare en mobbare jag hatar henne
nej! Hatar är ett fult ord. Säg inte det Hanna! Hoppsan, Förlåt men jag är ju så arg!! Jag hinner inte ens skriva på raderna jag är så sur på Vivvi!Vi har hjälpt henne. gjort allt! Och nu när hon äntligen har fattat att vi inte är populära då tänker hon ”De kan man inte vara med för jag vill ju vara populääär så att Danieel [efternamn] gillar mej...! Och då bryr jag mig inte om de där töntarna”! Men snart förstår hon nog att ingen förutom vi vill vara med henne och då ångrar hon sig. Men då får hon skylla sig själv hon får vara ensam. Man blir inte vän med några och sen bara ångrar sig och skiiter i dem, och mobbar dem! Förlåt nu skrev jag skiter igen. Du förstår jag säger det aldrig men ibland när jag är arg skriver jag det. Så gör man inte! /En arg snart 13-åring


Jag hatar henne [klotter] Jag är arg [klotter]
Hon kallade mig och Jenny töntar! Det kan hon vara själv!
Grr [klotter] Ååh [klotter] ånej! Nu förstör jag min dagbok.
Men man måste ju få visa sina känslor! [klotter]
Just nu ringe mamma till Vivvi (den tönten) och pratar allvar.
Hur kunde jag nånsin skriva:
Vienvilay sjunger otroligt vackert eller:
hon är fantastisk
Grr

[…] Jaja det viktigaste är att jag bara är barn i 2 dagar till! Fattar du!? Två dagar! Snyyft![...] Jag vill verkligen inte bli tonåring jag vill fortästta vara barn. När jag skriver det här rinner tårar ner för mina kinder. Jag vill inte sluta vara barnsligt dum och bli vuxet förståndig. Jag vill inte sluta ångelsta... Jag vill inte! Jag kommer aldrig att få barndomen tillbaka. Ååh vad jag kommer sakna den. Jag kommer alltid att behålla barnet i mitt hjärta.

12 år - Min första kärlek?

I slutet av femman hände något som påverkade mig mycket starkt känslomässigt. Vi fick en ny tjej i klassen och det var inte vilken tjej som helst! Nej för mig, just de där veckorna när hon precis hade börjat i klassen, var hon den mest fantastiska människa som funnits på denna jord... När jag läser detta i min dagbok förundras jag över hur jag inte kunde inse att jag faktiskt var kär i flickan. Men det fanns väl antagligen inte i min världsbild på den tiden att jag kunde bli kär i en tjej...

Nanny, Nanny! Åh jag är så glad. Hurra, Hurra! Det jag drömde igår natt har blivit verklighet. Vi ska få en ny tjej i klassen! Hon kommer från Spanien och börjar i morgon! Hurra! Det är fortfarande onsdag jag fick vetat idag! Imorgon ska jag berätta hur det gick. Undrar hur hon är... Tänk om hon är en sån där tuff snobb! Men nya brukar vara blyga. Men sen får man veta hur de är. Carina sa att under de första 5 sekundrarna som man ser en person får man en bild av hur personen är. Sen kan man fortsätta tro det jättelänge. Jag måste verkligen göra gott intryck imorrn! Jag måste se snäll och trevlig ut och säga hej. Sen ska jag presentera mig och berätta att jag gillar spanska. Hon talar flytande spanska. Men tänk om hon inte gillar spanska! Äsch, jag är mig själv helt enkelt. Just det. Så är det. Kom ihåg det Nanny! Man ska alltid vara sig själv. Tänk om vi blir bästa kompisar Vivvi och jag.
vivvi [i ett hjärta] Nanny [i ett hjärta]

Fredagskväll kl kvart i 11. Jag måste berätta. Vivvi är fantastisk! Jag trodde inte det fanns såna människor! Hör bara på det här: Första dagen: pratar med alla om allting, spelar kort med killarna, sjunger högt och får några att leka tagare! Andra dagen: Fortsätter som förut och berättar att hon LEKER MED BARBIE!!!! Fredagskväll, skoldisco. Dansar som en galning med Jonte och Robban. Blir vän med Linda K, bjuder upp alla hon ser, dansar tryckare med en 4:a!!! Berättar för Daniel i 6A att hon tycker att han är söt och dansar med honom. Hon är galen! Hon är modig!! Hon är fantastisk! Hon är den perfekta för vår hemska klass.

[i ett stort hjärta:] vivvi (PS Jag vet inte än vad hon heter på riktigt)

måndag Hej. Vad gör man om man vill bli kompis med en jättepopulär. Vivvi är populär hon är med kicki och linda jämt. Hon såg mig inte äns fram till idag. Vi dansade hela tiden i fredags. Jag, Jenny, Linda K och Vivvi var de som aldrig slutade. så vi pratadeväl lite då. Jag sa att hon var modig och så. Men jag hade gruvat mig hela natten för vad jag skulle säga idag. Jag ville så gärna säga: ”Du, kan du komma hem till mig någon dag?” Men jag förstod att jag aldrig skulle våga. Jag kände mig så feg. Jag, som är känd för att vara modig! Men så, när jag kom till skolan satt Vivvi och vinkade åt mig! Hej, sa hon och rusade fram till mig. Vad har du gjort på helgen? Sen lekte vi tagare på rasten. Jag, Jenny, Linda K och Vivvi. Jag var med Linda på eftermiddan. Kommer nog aldrig våga fråga Vivvi... suck...


Det är onsdagkväll. Snart har en hel vecka gått och jag har inte vågat fråga om hon vill komma hem till mig. Idag var Kicki sjuk. Hurra! Vivvi var med Laura. Suck... Men vet du vad hon gjorde igår? Några som hade haft ”sikta mot stjärnorna” som elevens val uppträdde. Hon ville också uppträda och sjöng Britney Spears ”Lucky” för hela mellanstadiet. Fattar du?!! Modigt, eller hur!!? Men tjejerna i 6A gillar henne inte. De säger att hon inte ska tafsa på deras pojkvänner. Bara för att hon dansade tryckare på discot. Men Vivvi verkade itne fatta det där med ”pojk vänner”. ”De är väl mina vänner också,” tyckte hon, ”jag och Daniel är faktiskt bra kompisar.” Gängen i skolan har ändrats sen Vivvi kom. Jag visar på nästa sida kartor på hur gängen var då och är nu. [två kartor och en bild som visar vilka tjejer i klassen som umgås med vilka och vilka som har högst status osv.]

Hoppas du såg allt. Det blev lite rörit men som man säger på den här tiden: ”En bild säger mer än tusen ord” Fast vivvi skulle sätt snällare och snyggare ut. Förresten vet jag vad hon heter på riktigt: Vienvilay, vackert eller hur. Vienvilay, Vienvilay...

Britney Spears ”Lucky”:
”Every morning... She vakes up
and it nock, nock, nocks on the door.
It´s time for makeup, perfect smile,
it is you they all waiting for...”
mm,mm, och så refrängen:
”She´s a lucky she´s a star
but she cry, cry, cries
in the lonely ”hart-nånting”
It is nothing missing in my life
but why are the tears comming back?”

På ”why” som är en riktigt hög ton satt alla bara och gapade. Vienvilay sjunger verkligen vackert!


[Fortsättning följer...]

12 år – Pluggis, barnslig och skvallerbytta

Jag kände nog ofta under min uppväxt att jag var lite annorlunda jämfört med de flesta och i mellanstadiet kändes det extra mycket. Att jag lyckades bra i skolan och brydde mig om de vuxnas regler samtidigt som jag vägrade sluta leka och vara barnslig... Det var inte okej i min klass och varje dag var en kamp för det jag tyckte var rätt. Oavsett om det var något så fånigt som att äta godis på skoltid. :P Jag var en minifröken och det var nog inte så konstigt att de andra irriterade sig på mig. Men jag var glad att jag hade min dagbok när ingen annan förstod. I den skrev jag till min kommande dotter som jag kallade för Nannie.

[…] Är det så med dina lillebröder också. Att du hatar dem ibland men älskar dem ibland? […] Blir du också kallad ”pluggis” i skolan? Har du problem med att din bästis hela tiden frågar om du verkligen vill vara bästis med den? ”Du som är så snäll och rolig och ett helt år större!” Har du också någon i din klass som är som [förnamn, efternamn]? Som hela tiden slår dig, förstör dina saker och kallar dig för fula ord? Det är så synd att jag inte får veta ditt svar förrän om... 25 år! Jag säger alla, alla hemligheter till dig. Till dig, mamma och Linda. Fast mest till dig. Ni tre är mina alldra bästa kompisar.

?/1 2001

Ååh! Mamma och pappa är så jobbiga. Särskilt pappa. Han behandlar mig som en ”bäbiss”! Så fort han ser mig håller han fast mig och pussar mig i flera minuter. Om jag blir arg på mamma för att hon retas säger han något med pluttigullröst t.ex. - Nämen ojdå, var inte så dum mot lilla Hanna. Jag är faktiskt snart tonåring! Fast helst skulle jag vilja fortsätta att vara barn och vara barnslig.[...] Jag hade tofsar idag och hjälpte pappa att baka till sitt jobb nu ikväll. Jag slickade skålen och fick chokladsmet i hela ansiktet. Då såg jag värkligen barnslig ut! Tänk... tofsar och kladdig! Hihi.

Jag kan berätta allt för dig. För du finns ju inte... än iallafall. Men när du finns är det här inte så hemligt längre. PUSS OCH KRAM

[Ny dagbok nu. På framsidan har jag skrivit "Till Nannie från Hanna"]

Halloj min lilla roliga söta pussgurka! Jonte har fått ett såntdär yrselanfall igen. Han må jättedåligt och bara kräks och kräks. Nu är han och mamma på akuten. De är så dummmmmmmmaa!!!! Inte mamma och jonte alltså utan några i min klassss! Idag på vägen hem från spanskan. Jag råkade gå bakom Janice och Moa då de plötsligt svängde in i en affär. Efter det när jag... vänta lite, jag glömde berätta att det är strängt förbjudet att köpa godis på skoltid. Var var jag nu... just det. Jag gömde mig bakom en husknut för att hoppa fram och skoja med Laura. Linda och Kristin som jag vart bra kompis med igår cyklade förbi utan hjälm (strängt förbjudet) och […] trodde då alltså att jag spionerade på de! - Jaså, du är Carinas utsände, sa Kicki. [Carina=fröken i klassen] Jag blev så sur att jag sprang efter de och ropade: - Vad menar du med det? - Det verkar så! skrek Linda tillbaka. - Du tror väl inte att vi är hur tröga som helst! skrek Kicki. När jag kom fram till skolan stod Robert och skalade pappret av en nyköpt kola. Alla stirrade på mig. - Alltså, alltså, stammade Robban, detta är inte min, altså. Och så försvann han.[...] Alltså... Alla är så konstiga Jag. Förstårinte vad det är med dem. Senare på rasten var det Jonte. Han frågade om jag var rastvakt. Rastvaktar är fröknar som turas om att vara ute på rasten och vakta. Jag svarade så störigt och tufft jag kunde att... Äh jag kommer inte ihåg vad jag sa. Jaja. Nog om det. Nu måste jag till Spanskan får prata mer sen. Har massor att berätta. Hejdå H@nn@!

12 år – Mobbning och svartsjuka

I mellanstadiet var jag mycket upprörd över alla orättvisor och det jag tyckte var mobbning i min klass även om jag sällan vågade göra något åt det. Jenny hade börjat som ny i klassen och blev genast min vän, men när hon hotade mitt bästisskap med Linda blev jag lite misstänkssam... Kan tilläggas att både Jenny och Linda är bland mina närmaste vänner även idag. :)

Hurraa! och hej och grr!
Hurraa ,för att jag har fått tag i en nyckel som passar så då behöver jag inte bryta upp dig varje gång. Hej, för att jag är glad och för att orienteringen i Hammarskog gick bra och för att Jenny egentligen är en rätt sjysst tjej, smart iallafall och bra på orientering. Och (<-- Förbjudet att börga en mening med Och!) för att jag hittade 170 kastanjer där! Grr, för att jag hatar de som mobbar Richard och då speciellt Robert. Jag fattar inte hur jag har kunnat va´ kär i honom. Åårhr. Så här känns det. [bild på monster som är dumma mot en kanin som hänger nerför ett stup]


Dålig dag. Jag känner mig ledsen. […] Linda har blivit så konstig på nått sätt. Hon är så mycket med Jenny. Hon skyller på att det är för att de ska bli grannar och hon vill lära känna Jenny bättre. Men jag kan inte låta bli att känna mig svartsjuk. […] Ojsan det blev lila sidor. Så vackert. Hjälp, tänk om boken är slut snart. Jag vet iallafall vad jag ska göra med den. Jag ska spara den. Och när min äldsta dotter (Jag ska ha en dotter annars abdopterar jag) har fyllt 12 år ska hon få den ifödelsedagspresent för att läsa i den. Det känns så bra att någon jag kommer att älska, mitt eget barn kommer att läsa det jag skriver nu. Även fast hon kan läsa själv kan vi ju läsa tillsammans och jag kan minnas och berätta mer. Men jag längtar inte till att bli vuxen. Jag känner mig ledsen när jag tänker på att jag är tonåring om lite mer än fem månader. Tiden går så snabbt! Tycker du det också mitt barn? Det är så mycket jag skulle vilja fråga dig om innan jag glömmer hur det är att vara barn. Men det får bli nästa gång. Hejdå!

[...]Vad heter du? Nannie? Julia? Angnes? Em... Emilia... Em...Emma...Elsa, Anja? [...]

Jag förstår inte vad det är med mig. Jag är dum mot Jenny. Jag pratar illa om henne och undviker henne. […] sen när jag och Jenny skildes åt undrade hon varför jag undvek henne i skolan och så. Då kände jag mig verkligen elak och egoistisk. Förlåt, om du tycker att jag har varit taskig mot dig, sa jag.

******

Nu har jag bestämt mig för att ändra på mig. Vi kan nog vara kompisar alla tre...

12 år – BH eller inte BH, det är frågan

När jag var 12 tänkte jag lite på sånt som man borde göra när man håller på att bli tonåring. Man borde till exempel tycka att ens föräldrar var dumma. Jag försökte tycka det så gott jag kunde. Och så borde man förstås ha BH... Eller kanske top... (Och om någon undrar: Ja jag försökte seriöst mäta dem med en linjal :P)

?/11 2000

Hej!

Jag har 3cm B...

Jag har pratat med mamma om top. Jag ska pröva det ett tag. Men inte BH iallafall... De i min klass som har det är ju tokiga, de har string också. Vi går ju bara i 6:an. De brukar reta mig för att jag inte har det. Men jag säger som jag tycker. Jag köper inte mina kläder själv det gör mamma. Jag har 722 kr! Jag får för mycket pengar. Jag använder 1kr i veckantyp. Nu är jag hemma för att jag är "sjuk". D.v.s. jag har lite ont i halsen och är trött. Men det var skoljogg ida´ och då villl man ju må bra. Men jag måste städa mitt skrivbord nu... Så Hejdå!

P.S. Undrar om jag kommer minnas det här när jag blir stor och läser det? Det tror jag inte men jag kan inte tänka mig annat. Jag ska visa den för mina barn iallafall när de är 8 år. D.S.

Hej! Min top kliar! Så jag vill inte ha den mer. Jag struntar i ”vänerna”. Jag och Linda rymde till stan idag. Vi kände oss orättvist behandlade. Jag köpteett jätte fint ljus med en skål som såg ut som en sol. Den ska mamma få i födelsdagspresent. Pappa åker till Indien imorrn och är borta 3 veckor. Idag alldeles nyss var [namn] och Rasmus här. [efternamn] alltså. Psst... han är söt. Jag gillar honom.

Några personer jag gillar nu [namn i hjärtan: Linda.K. Laura P.K. R.P.]

Jag minns när han och jag såg på stjärnorna. Det var romantisk. Men det var länge sen. När de var här nu så hade pappa och simon match, det var pinsamt men efter ett tag var han med och då hejade jag. (Sen vågade jag säga Hejdå!) Nu tar jag ut Disa. [Disa=min hamster] Så ingen kommer in exakt nu så du behöver inte va´ rädd för det. Alta la vista amiga!

11 år – Vem kan man lita på?

På rasterna i mellanstadiet var det ofta bråk och tjafs om småsaker och man skvallrade hit och dit och ingen höll hemlisar hemliga särskilt länge. Som tur var hade jag min kompis Linda K som gick i ett år under mig och förstås min mamma som jag räknade som bästa kompis.

21/3 2000
Jag är på super-humör idag. Det är vår! Det var vår... Nu regnar det på kvällen.
Du vet ju hur förtjust jag är i kärleksaffärer (särskilt andras) På rasten idag sa Moa och Kristin att de tyckte Jenny och Richard passar bra ihop. Det tycker egentligen jag också men jag ville inte att de skulle mobba henne så jag tvekade lite. Men när de skojade om att jag blev avund-sjuk sa jag direkt vad jag tyckte. Jag vill ju inte att de ska förstå att jag gillar Richard. Sen bestämde vi att vi ska ha möte imorgon. Vi kallar oss ”Äktenskaps-mäklarna” Idag på klättringen pratade jag med Richard om Jenny. Han sa att han tyckte att hon skrattade för mycket. Då sa jag att jag tyckte att han också skrattade mycke Tänk om han blir kär i mig istället! Jag ska prata med Jenny om Richard imorgon.
Amen

24/3 2000
Hej-san!
Igår blev jag så arg på kristin jag ska berrätta från börgan
22/3 - Jag skulle ha ÄM [=Äktenskapsmäklarna] och sofie ville vara med (Moa hade berrättat för henne) då ville inte kristin vara med längre. (surpuppa) Vi hade jättekul hela dagen. Vi brukar inte ha så mycket att göra på rasterna. På eftermiddagen skulle jag vara med Kristin vi spelade dator (tråkigt) tills Janice ringde och ville vara med. Vi spelade king på parkeringsplatsen, det var jätte tråkigt jag åkte bara ut hela tiden. Den berättade Kristin allt hon visste om ÄM för Janice och frågade mig om vi hade försökt få ihop några nya Jag berättade efter mycket övertalning allt jag visste och de pressade mig tills de t.o.m. Fick reda på killen i 6:an som Moa gillade och vilka jag var kär i. Och de lovade att inte berätta för någon inte ens för Linda B! De lovade. Sen gjorde vi pinsamma saker på gatan jag ploppa upp ur diket och börga skrika med Kristin om blöjor när det kom folk. Janice vågade inte vara med. (fegis)
23/3 - När jag kom till skolan hade vi ÄM på lunchen sa jag till Moa att vi skulle träffas på vår hemliga mötesplats men när jag kom ut var de borta. Alla andra tjejer stod i en ring och sa nånting om Äktenskapsmäklarna och skrattade. Linda Tog mig åt sidan och sa ”Försöker ni para ihop folk” - Hur vet du det? Sa jag ”Kristin och Janice sade” Sen kom alla andra och börga prata med mig ”Va larvigt””Går det?””Kan du inte para ihop mig med nå´n snygg?” Försöker du få ihop mig med någon?”
Jag kände riktigt att jag blev argare och argare.
-”Ja, jag kommer iallafall aldrig mer att berrätta någe´ mer hemlisar för er”, sa jag och tittade besviket på Kristin och Janice i-förbi-farten. när jag gått ut hörde jag gapskratt där inifrån Jag försökte att inte gråta när jag flydde över skolgårdeen.
Det dröjde inte lång tid förrän Moa kom. - Jävla skitunge, viskade hon och drog iväg med mig till ett ställe utan människor. - Kristin sa att du hade sagt allting! Jag förklarade allting för Moa och också senare för Sofie som var ”förbannad” på mig. (förlåt att jag använder fula ord men det gör ju dem jämt)
Lite senare var Moa jättebra vän med Kristin igen men jag är fort farande lite sur. Amen.

9/4
Tjena! […] Det känns mycket bättre med Linda nu och jag träffade henne igår och då hade vi jättekul vi var i en koja som vi har grävt under de där ”trä husen”ett av dem i alla fall man får plats över tio där nere och vi har grävt så djupt att vi har hittat lera där nere alla barn i området hjälper till och samlas där på den lilla lekplatsen. leran ska vi forma krukor av att plantera blommor i. Vi har en trädgård med tussilago och vårsippor och några slags tulpaner. Idag fick vi dillfrön och persilja och gräslöksfrön att plantera och några olika kryddfrön. Det är faktiskt superkul och jag är ”chefen” för alltihop. Mamma sa någon gång att jag gillar att bestämma. ”Men det behövs ju sån´na i världen också” sa hon... Åååh jag älskar mamma hon förstår mig så bra. Det gör ju du också dagbok men inte på samma sätt... […] Good-bajs! P.S. Very good, gummisnodd! Very well, cykelställ! Very nice, kaninbajs hi,hi! Amen

11 år – Kompisar och killar

När jag var elva år började jag komma igång ordentligt med dagboksskrivandet. Långa kärlekslistor med namn på killar och hemliga planer som jag hade med olika ”bästisar” var det vanligaste.

25/8 1999
Hej dagboken!
Nu har jag bott i vårt nya hus itvå år. Jag skriver mycket bättre nu. Linda K är min allra bästaste bästis. Hon har en lillebror som vi har bestämt att jag ska gifta mig med. Han heter patrick. Linda ska gifta sig med min lillebror Simon som är Patricks bästis. Hennes lillasyster Nicol Ska gifta sig med min lillebror Jonte. Jag går i femman. Linda går i fyran. Patrick och Simon går i trean. Jonte är 6 år. Nicol är 3 år.
Jag är inte speciellt kär i någon men här kommer min kärlekslista för tillfället:
Vänd sida!















Hemlisar!
1. Hannas värsta: Hon brukar leka med mjukdjur och barbiedockor. [...]

17/3 2000
Tjena Dagbok!
”Planen” med Linda är nedlagd på grund av svartsjuka. […] Det är ganska jobbigt i skolan. Moa tjatar jämt om alla Killar hon gillar. just nu är det Robert hon tjatar om. Varje dag skolan har slutar ger hon honom en godis eller något sånt och då brukar han krama henne i rena glädjen. När de (och flera) går tllsammans till musiken lägger han armen om henne. Jag är glad att det går så bra men egentligen vill jag att det ska vara jag...

Min kärlekslista
1.Robert/Gustav
2.Robin/Richard
3.Rasmus/Jonatan <-- på klättring
4.Adam

Åå vad jag älskar Robert! Hoppas ingen nånsin får reda på det här. Från och med nu ska jag skriva dagbok oftare jag Äälskar det Jag längtar tills det blir ordentlig vår.
Amen! <-- fy vad löjlitt

9 år – Skriva dagbok

När jag fyllde nio år fick jag en dagbok med hänglås och små blommor på. Genast började jag skriva i den. Sedan dröjde det förstås ett tag innan jag kom på att jag hade en dagbok och började skriva i den ofta. Närmare bestämt två år.


6/5 1997
Jag vaknade av ”Ja må hon leva”. Och fick presenter. Av mamma och pappa fick jag trolleri-pennor, Dataspelet ”Artist”, strumpor och 2 Bökcer. Av Morfar fick jag 2 sudd och en pyssel-bok. Av mormor och morfar fick jag tre par trosor. Dom sjöng i skolan och jag fick ett bok-märke. Jag lekte hos <3 Simon [efternamn] <3 Mamma ringde och vi kom hem till mig och blåste upp ballonger och hängde serpentiner pappa hämtade några från fritids och sen kom dom andra och kalaset kunde börja det blev sång och teater och skattjakt till mormor. Sen följde <3 Simon <3 med hem till oss när han gick sa han att han tykte om att leka med mig!

11/10 1997 sommar-lovet är slut för länge sen vi har bott på Betgatan i en vecka om två veckor ska vi åka till Lundigen. Fröken har sagt att ja skriver dålig hand-stil därför tänker jag öva på det nu. Visst skriver jag fint nu? Det är ingen idé att skriva snygt, det är ändå bara jag som läser det, så därför ska jag sluta nu. Nu skriver jag som vanligt igen. Fult. Nu ska jag leka. Hejdå. PS, Jag kan skriva er på skrivstil DS.

8 år – Att vara ”kär”

När jag var åtta började jag fundera på vad det där med kärlek var. Tydligen betydde det att tycka om någon väldigt mycket. Om det var en kille alltså. Men jag tyckte ju om de flesta!

Jag älskar alla killar i min klass Utom Jimmy! [senare har en annan penna strukit över ”Utom” och skrivit ”och” istället...]

MIN KUSIN SARA HAR FÅTT CKANS PÅ EN KILLE <3

Hej Robert Vilken Flicka Gillar du bäst? Vem vill du gifta dig med var ska du bo? Hejdå Hanna!

7 år - ”HEMLISAR”

En Pocahontas-bok med helvita sidor är full med bilder och stor text, ofta i versaler. När jag var sju år hade hemligheter en särskild betydelse. Det var skatter man samlade på eller klubbar som man skapade någon eftermiddag och sedan glömde bort.

PÅMIN HEMLIGA HYLLA

BOK ASKAR NYCKLAR BALONG-SAMLING ARM-BAND

HEMLIG LÅDE HYLLE KLUBB

REGLER MAN FÅR INTE VA MED I KLUBBEN OM MANINTE HAR NÅT ATT ÄTA!

Bus-klubben

Simon Jag Jonte

Regler Man ska busa mycket.

START: 1 år

Hanna Anbarasi

"Så ska hon heta", sa de. "Hon måste ju ha ett indiskt namn också."

Som en liten blond ettåring var jag populär i Indien. Alla ville förstås
hålla i mig. Och några gav mig ett namn.

Hanna Anbarasi

Det betyder Kärlekens Drottning.